Sticklingar

Den här sticklingen av en vacker ros fick jag av en gammal man i hemlandets ort Gomishan. I Gomishan finns gamla kulturminneshus som är byggda av Ryssar i mitten av 1800 talet. Dessa hus får varken rivas ner eller byggas om. En del bor kvar i de fallna husen men en del står tomma. När vi gjorde en utflykt tillsammans med min bror som har förkärlek för dessa gamla hus, besöket vi ett av dessa och bad om att få lov att fotografera huset. Till min stora förvåning prydde en rosenbuske i full blomm  i januari månad (2014). Med min galna förkärlek för blommor fick mitt intresse och samtal kretsa mer kring rosen än husen med ägaren. Jag fick till slut en stickling trots att han inte trodde att det skulle ta, eftersom det är viloperiod för blommor nu. Men min envishet har inte gränser och jag ger inte upp när det gäller att kunna ge liv åt växter. Sticklinge fick ligga i ett glas vatten i hemlandet innan den packades in i en vår tidningspapper och sedan toppade i en plastpåse i botten av min resväska. Nu har dem kommit in i jord och min iver är stor för att vilja se hur det kommer att gå för den.  Det vore fantastiskt att kunna ge liv åt den lilla sticklingen.  Du får följa min blogg om du är nyfiken på om sticklingen klarar sig.

Kärlek till blommor och det växande är en ren sann kärlek.

 Här är en annan stickling som jag har tagit med mig hemifrån. I roten är det "Narenge" eller Uggli som det heter på svenska.  Sedan är det två apelisnsorters sticklingar och en clementinstickling som jag har tejpat ihop  på Narenge stammen. Jag vet att man klipper grnear och limmar i hop med en annan gren för att få föräda växter, men jag har ingen aning om det jag har gjort är rätt.  Men jag vet att detta är inte rätt säsong för att experimentera med växter för förädling. Men vd missar jag? Nu ska dessa växter till stugan där vi har en temperatur på 5-8 grader så dessa kan få sin naturliga tempertur än 24 graders inomhus. Fortättningen följer! ;)