Det är ett mirakel

Varje liv som växer är ett mirakel

När jag var barn bodde jag perioder hos mina morföräldrar. Min morfar som var en fantastisk fin människa var också andlig. Hon kunde se på naturen och runtomkring sig själv och säga " se på det liv som växer" syftat på en blomma, växt eller en nagel på fingret och säga " det är ett mirakel".

Varje gång jag sätter en1-2 milimeter storlek frö i jorden och häller lite vatten på den och ser efter några dagar att det börjar växa ett liv ur den tappar jag andan."DEt är ett mirakel tänker jag i samma bana som min morfar tyckte då. Kanske är dte så att när man är yngre så tar man allt på jorden som givet, men med åldern beundras av skapelsen och livets mysterium.

Det var i lördags satt jag några fröer i jorden och redan har ett liv ur det lilla frön väcks till liv och grönsakan har sträkt på sig ur jorden.

Det är ett mirakel.

Jag planterade 4 sorters tomater (gula köksbärstomater, stora kvisttomater, små köksbärstomater samt plommontomater), penseér, gurka, luktärt, sockerärt och papprika. De här små liven som ni ser på bilderna nedan är sockerärtor. Snart behöver jag flytta upp dem i egna krukor och ha en pinne eller lina att bilda upp dem på för att klättra. Och så har jag så hängande sockerärtor ganska snart efter att de har blommat.

Hur kan ett liv ha sparats i en liten frö som bara kan väckas till liv på någon dag genom att hälla lite vatten över dem? Även om man förstår med intelektet att DNA bär på alla arvsmassan på hur växt och djur ska bli så är det ändå svårt att förstå riktigt eller låta bli att beundras av det.

Men men jag behöver bara njuta av det och ge dem några kärleksfulla ord varje dag. Vem vet kanske är det de kärleksfulla orden som har väckt liv i dem! ;)